Naturligtvis var jag fel ute när jag höjde det Franska damlaget till skyarna och tog ut fjärdeplatsen till Sverige i förväg. En heroisk insats av fotbollsdamerna med bara tio kvinns sista 20 minuterna gav ju Sverige en välförtjänt bronspeng. Jag såg ett program med Rod Stewart på Tv häromkvällen. En gemytlig konsert med enbart kvinnor i 60 årsåldern i publiken. Det var väl sådär upphetsande, men mannen har ju trots allt åstadkommit en hel del odödliga låtar genom karriären, som,” you wear it well”, ”Maggie May”, ”Handbags and Gladrags”  plus ett flertal andra hits. En av hans största hits förresten var ”I dont want to talk about it” en låt som den bortglömde Danny Whitten, gitarrist i Neil Youngs kompgrupp Crazy Horse komponerade i början på 70-talet. Danny fastnade tidigt i tungt heroinmissbruk och kastade in handduken redan 1972.  

Det intressanta i programmet var inte konserten och musiken.  En reporter hade gjort ett hemmahos reportage hos Roddan där det varvades  låtar med Roddan och inslag  från hans hem. För er som inte visste så är Rod ett stort fan av Celtic fotboll, Skotte som han är. Det visade sig att Karln hade en egen fullstor fotbollsplan på sina ägor med intillliggande omklädningsrum. Roddan tog med sig reportern ut på planen och joxade med trasan, Rod var en lovande fotbollspelare som ung och valde mellan musiken och en karriär som fotbollspelare. Tänk er själva att ha en egen fotbollsplan med fulla mått på sina ägor, nu är jag ju själv lycklig innehavare av en egen fotbollsplan, ”Dackevallen” om än i något mindre skala än Roddans men ändå!  ”Dacke”